Jakten på de sista nazistförbrytarna, de flesta numera i 90-årsåldern, ser ut att ha tagit en ny vändning efter den fällande domen mot John Demjanjuk häromdagen. Nya processer förbereds i Tyskland och dussintals gamla fall kan komma att tas upp på nytt.

När John Demjanjuk, som i åratal överklagat de tyska åklagarnas begäran om utvisning från USA, för två år sedan överlämnades till de tyska myndigheterna var det få som trodde att han någonsin skulle dömas.

Intryckets förstärktes under rättegången i München där överlevande skildrade fasorna i förintelselägret Sobibor där Demjanjuk skulle ha varit lägervakt, men där ingen kunde peka ut honom eller där rätten entydigt kunde knyta enskilda gärningar till honom.

Desto mer överraskande var det när domstolen den 12 maj dömde den 91-årige Demjanjuk till fem år fängelse för medverkan till mord på över 28000 människor – och det uteslutande på indirekta grunder.

–Den åtalade var del av ett förintelsemaskineri, hette det i domstolens motivering.

Nazistjägaren Kurt Schrimm, chef för Tysklands centrala myndighet för utredning av nazistförbrytelse i Ludwigsburg, anser att domarna bryter ny mark och att domen öppnar för åtal som hittills varit otänkbara.

–För första gången anser en domstol att enbart närvaro i ett förintelseläger räcker för en fällande dom. Egentligen borde nu flera gamla rättegångar och nedlagda utredningar granskas på nytt, sa han i en tidningsintervju dagen efter domen mot Demjanjuk.

Åklagarna i München förbereder nu en process mot 89-årige John Kalymon, exilukrainare som efter kriget utvandrade till USA och 1955 blev amerikansk medborgare. Nazistjägarna i Ludwigsburg hävdar att han är identisk med Ivan Kalymon som arbetade för den nazikontrollerade polisen i det ockuperade Ukraina. Under så kallade judeaktioner ska han 1941–1944 ha deltagit i mord och deportationer från gettot i staden Lvov.

Kalymon, som lever i Chicago, ska utvisas till Tyskland. Men det är fortfarande oklart när och hur beslutet kommer att verkställas. I fallet Demjanjuk tog det åratal av beslut och överklaganden innan han verkligen lämnade landet.

I Budapest pågår under tiden rättegången mot 97-årige Sandor Kepiro som beskylls för medverkan i ett blodbad på mer än tusen judar, romer och serber i Novi Sad 1942. Kepiro dömdes redan 1944 i Ungern men slapp fängelsestraff och kunde efter kriget fly till Argentina.

Sommaren 2006 upptäcktes han i Budapest av Wiesenthalcentret i Jerusalem som har lanserat aktionen ”Operation Last Chance” för att spåra de sista nazistförbrytarna som fortfarande är på fri fot.

– Det var en av de största framgångarna på länge, anser Wiesenthalcentrets direktör Efraim Zuroff som leder jakten på Hitlers gärningsmän.

I sin årsrapport berömmer Wiesenthalcentret USA, Tyskland, Ungern, Italien och Serbien för framgångsrikt spaningsarbete och en rättsapparat som agerar kraftfullt.

Hård kritik får däremot Sverige som tillsammans med Norge och Syrien beskrivs som ”länder som i princip vägrar att utreda, än mindre åtala misstänkta krigsförbrytare på grund av rättsliga eller ideologiska begränsningar”.

Bristen på politisk vilja i delar av det postkommunistiska Östeuropa förhindrar enligt Wiesenthalcentret att rättvisa skipas. Som negativt beskrivs också de baltiska staternas försök att likställa kommunisterna brott med nazisternas.

–Det är ett försök att förvränga historien, kritiserar Wiesenthalcentret.

svd.se